Jag har sedan några år en hudförändring på min näsa och äntligen fick jag en läkare som skrev remiss till Skövde. Idag var det dags att åka dit. Lite orolig och skräckslagen över om bedövning behövdes. En god vän berättade målande om hur ont det gör och jag som hatar sprutor….
Läkaren var lite osäker på vad det är så beslutet blev biopsi. Jag undrade om jag kunde få salva före spruta men det var liksom ingen ide, bara att bita ihop.
Jag vill inte veta när saker görs så jag sa att gör det du ska men berätta inte när. Han skulle räkna ner från fem och då är förväntan väldigt stor över att det gör ont, nu behövde han inte det 👍
Jag skulle tänka på andningen,
Andas nu lugnt, mmmm, andas du? Nä 😌 Det gick mycket bättre än jag trott och snart var det klart. Då kom nästa problem när jag skulle resa mej, det snurrade av all spänning så jag fick ta det vackert.
Jag tackade och tyckte dom var duktiga och fick till svar – Det är du som är duktig och modig som kom.
Om två månader har jag svar och hoppas på det bästa. Just det, kan tycka att ett klistermärke av något slag kunde man allt få 😅 tänk så positivt det varit om än lite skämmigt 🤣