När Minna åkte hem under påsk så tog dom Karda med sej. Nu skulle dom få rå om varandra och bara ha det gott ihop. Efter några dagar märks en förändring hos Karda, mindre glad och har sämre matlust. I lördags på morgonen hade hon 40 grader i feber så det blev en tur till djursjukhuset.
Karda blev kvar med dropp och provtagning. Hon fick antibiotika så febern försvann men sänkan bara steg för att ligga på strax över 200. Veterinären har sökt med ljus och lykta men hittade ingen orsak till besvär. Igår var Karda så mycket sämre att vi inte kunde låta det gå längre. Hon fick somna i Minnas knä.
Det här är varje hundägares mardröm, när den dagen kommer och vi måste släppa taget men det är ett ansvar vi har mot vår vän.
Jag skickar en extra kram till Minna och en kärleksfull sådan till Karda 
Hälsa till familjen som väntar på dej vid regnbågens början. Jag tänker på er alla
Finaste Karda
Man vill alltid ha mer tid men den är utmätt
Allra finaste Karda
Stor saknad
Vad fint du skriver. Älskade hund. Och aj vad ont det gör.
Hon kommer alltid att finnas med oss
Så sorgligt! Fina Karda
Vi tänker på alla fina stunder hon gett oss o alla goa valpar som hon lever vidare i
Så sorgligt! Fina Karda
Känns väldigt märkligt att inte ha en orsak till den skyhöga sänkan. Veterinären förstod ingenting. Karda saknas oss
Så sorgligt
allra finast mamma Karda. Beklagar till er alla!! Kram Susanne och Saga
Det känns skönt att få dela både sorg och glädje
Finaste mamma Karda <3 , så sorgligt. Kramar Ingrid o Walter <3
Tack
Inte lätt men man har inget val